Lekarbete är benämningen på en metod, som utvecklades vid speciallärarutbildningen vid Umeå Universitet med början 1976. Initiativtagare var universitetslektorn i pedagogik Kerstin Gildebrand.
Syftet var att ta till vara barnets förmåga att koncentrera sig i självvald lek och skapande verksamhet. Metoden var tänkt som stöd för elever med svårigheter att koncentrera sig i skolarbetet. Benämningen lekarbete anspelar på att barnet i lek arbetar med sin utveckling.
Utbildningen första året omfattade lekarbetet endast bildskapande. Det utvecklades sedan till att även gälla lek, leksaker och kreativt skapande material.
Universitetslektor Gunhild Westman arbetade efter något år tillsammans med Kerstin Gildebrand med undervisning och utveckling av metoden. Under 1980-talet gav Kerstin Gildebrand kurser i lekarbete på flera platser i Sverige. Studerande på speciallärarutbildningen i Umeå kunde då välja lekarbete som specialarbete i sin utbildning.
Kurser i Lekarbetspedagogik 5 p har anordnats vid Uppsala universitet och Malmö Högskola. Dessutom har utbildningen givits som uppdragsutbildning i flera kommuner.
Sedan 2011 utbildar Föreningen Lekarbetspedagogik nya lekarbetspedagoger.
