Metoden

Lekarbetspedagogiken ger uttryck för en positiv och dynamisk människosyn. Det är en pedagogisk insats i förskola, skola och i andra verksamheter för barn och elever i behov av särskilt stöd.
Här kan barn:
– utveckla sin förmåga att leka
– utveckla social kompetens
– stärka självkänslan
– utveckla språklig kompetens
– skapa mening och struktur i sina upplevelser
– stärka arbetsminnet och förmåga till koncentration
– stärka sin kompetens, när det gäller att planera och styra sina handlingar

Inledning av lekarbete
I skolan är det personal i elevhälsoteam som beslutar vilka barn som skall erbjudas lekarbete.
I förskolan och i andra verksamheter finns andra rutiner kring hur barn erbjuds lekarbete.
Vårdnadshavare träffar berörd personal och informeras om metoden av lekarbetspedagogen. Väljer vårdnadshavare att tacka ja, går erbjudandet vidare till barnet, som får träffa pedagogen och se lekarbetsrummet. Om barnet vill börja i lekarbete bokas dag och tid, oftast en gång i veckan och vanligtvis 30 minuter. Om lekarbete av någon anledning måste ställas in, är det viktigt att barnet får veta det i så god tid som möjligt. Det handlar om att ge kontinuitet, tillit och trygghet i vardagen.
Lekarbetsperioden kan vara från en termin till flera år, utifrån barnets behov.

Lekrummet
Leksakerna och materialet i rummet är valda för att stimulera kreativitet, skapande och rollek. Lekarbetspedagogen följer en materiallista, för att ställa i ordning rummet.
Materialet ska vara presenterat på ett inbjudande och överskådligt vis, på samma sätt varje gång. Lekarbete ska vara förutsägbart, barnet ska veta vad det kommer till. På dörren till lekarbetsrummet finns en skylt med texten: ”Vänligen stör ej – lekarbete pågår”. En klocka ringer när det börjar bli dags att avsluta lekpasset.

Förhållningssätt
Lekarbetspedagogens förhållningssätt är en viktig del av metoden och lärs ut i utbildningen. Pedagogen visar ett stort intresse och ägnar hela sin uppmärksamhet åt barnets lek.
Lekarbetspedagogen beskriver med ord vad barnet gör. Lekarbetspedagogen säger: Du leker att… Du låtsas att… Genom sparsamt återberättande och respektfull tystnad, genom sitt röstläge och kroppsspråk, ger lekarbetspedagogen barnet all sin uppmärksamhet i dess lekhandlingar. Om barnet/eleven bjuder in lekarbetspedagogen att delta i leken, så lämnar lekarbetspedagogen sitt beskrivande förhållningssätt och deltar i leken på barnets villkor.
Lekarbetspedagogen speglar leken, men värderar och tolkar inte vad barnet ger uttryck för. Det är viktigt att inte störa barnet med sina egna känslor av förvåning, irritation eller oro.

Uppföljning
Det barnet skapar – målat, klippt och klistrat, gjort i lera – under sina lekarbetspass sparas till terminens slut om det är äldre barn, som kan vänta. Förskolebarn kan behöva ta hem sina saker tidigare.
Efter varje lektillfälle fyller lekarbetspedagogen i ett lekmönster där man överskådligt och lätt får en bild av innehållet på barnets lek och skriver några tydliga och sammanfattande rader om leken. På så vis får lekarbetspedagogen en tydlig överblick av barnets lekutveckling.
Lekmönstret och sammanfattningen används som underlag vid de återkommande samtalen med vårdnadshavare och berörd personal.

Avslutning av lekarbete
Ett tecken på att det är dags att avsluta lekarbetet, kan vara att barnet alltmer börjar visa intresse för vad som sker utanför lekrummet, i gruppen/klassen, med kamrater och familjen. Avslutning av lekarbetsperioden planeras tillsammans med barnet, vårdnadshavare och berörd personal, för att skapa förståelse och sammanhang.
Det är av stor vikt att tydligt visa barnet, hur många gånger som är kvar, innan barnet/eleven avslutar lekarbetet.

Logo

 

Styrelsen för Föreningen Lekarbetspedagogik