Lekarbete – en evidensbaserad metod för barn och elever i behov av särskilt stöd

Vad står evidensbaserad för?
”Evidensrörelsen strävar efter att lärares och rektorers praktik så långt som möjligt bör baseras på den mest tillförlitliga kunskap som för tillfället finns.”
”Det här har forskningen sett är gynnsamt, det här har vi sett fungerar.”
”Samtidigt gäller skollagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
Skolverket i PM 120212

1. Lekarbete
Lekarbete utgår från forskning om barns utveckling, lärande och lek av Cathetrine Garvey, Daniel Stern, Donald Winnicott, Lev Vygotskij m fl.
Det är en specialpedagogisk metod för barn/elever i behov av särskilt stöd, som används i förskolan, grundskolan och särskolan och i några fler verksamheter, som beskrivs nedan.
I lekarbete får barnet möjlighet att använda leken för utveckling och lärande i en ostörd, förutsägbar miljö med tydliga ramar tillsammans med en utbildad lekarbetspedagog.
Barnet/eleven har ofta lekarbete en gång i veckan i 30 minuter.
Sedan 2011 anordnar föreningen Lekarbetspedagogik utbildning i lekarbetspedagogik.

2. Utvärdering av lekarbete i förskola, grundskola och särskola
Utbildningen i lekarbete började 1976 vid speciallärarutbildningen vid Umeå universitet.
Den första, mer omfattande utvärderingen gjordes 1983 i Örnsköldsviks kommun av dåvarande skolpsykologen och två studierektorer. Resultaten var positiva för samtliga deltagande elever.

Många rapporter om lekarbete har ingått som en del i den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen vid universiteten/ högskolorna i Umeå, Gävle, Stockholm, Örebro, Linköping och Malmö. De är granskade, godkända och bygger på vetenskaplig grund.

Detsamma gäller för uppsatser om lekarbete i magister/masterutbildning vid universiteten i Göteborg, Uppsala och lärarhögskolan i Stockholm. Rapporterna fokuserar ofta på barnens/elevernas utveckling under en period med lekarbete, vilken omfattat cirka en till två terminer.

Vid Umeå universitet, institutionen för speciallärarutbildning, gjordes 1989 en uppföljning
av hur 21 elever, som haft lekarbete på låg- och/eller mellanstadiet i Söderhamns kommun klarade sig på högstadiet. I den beskrivna gruppen av 14 pojkar och 7 flickor hade lekarbete haft en tydligt förebyggande effekt för problem på högstadiet. Det gällde samtliga elever. Undersökningen gjordes av universitetslektor Gunhild Westman.

Under åren 2001–2011 har elva rapporter publicerats om lekarbete enbart vid högskolan i Malmö. I dessa har drygt hundra barns/elevers utveckling följts. Bedömningarna är gjorda av lärare, rektorer och i några fall även föräldrar. Dessutom finns en sammanställning av drygt tvåhundra lekarbetspedagogers beskrivning av egna erfarenheter av lekarbete.

För samtliga barn/elever som uppmärksammas i de elva rapporterna vid högskolan i Malmö, har det skett en positiv utveckling under tiden med lekarbete, särskilt när det gäller kamratrelationer, språkutveckling och självkänsla. Graden av positivitet varierar mellan barnen/eleverna.

Totalt har jag tagit del av trettio rapporter om lekarbete från universitet och högskolor i samband med arbetet med denna evidensbeskrivning. I samtliga beskrivs en positiv utveckling av social förmåga, språkutveckling och självkänsla.

Det finns en beskrivning av lekarbete av skolpsykolog, leg barnpsykoterapeut Cecilia Berge i rapporten Lek på blodigt allvar (1996) gjord vid Svenska Morenoinstitutet.

Leg psykolog Ingrid Öhman skriver om lekarbete i Det viktigaste är att kunna leka (2011):
”Barn i förskola och skola som har svårt att förstå och uttrycka sina känslor, föreställa sig och samspela med andra barn, kan ha glädje och nytta av att delta i lekarbete”.

Föreningen Lekarbetspedagogik har med pengar från Allmänna arvsfonden genomfört en utvärdering av ett projekt med lekarbete i Haninge kommun. Professor Siv Fischbein, vid institutionen för specialpedagogik, Lärarhögskolan i Stockholm, anlitades som handledare och filosofie magister, förskollärare Tuula Tähkäaho som utvärderare. Projektet omfattade 15 barn från tre förskolor och en grundskola och pågick i 1½ år.
Tuula Tähkäho sammanfattar resultaten i rapporten:
”Studien visar att lekarbete är en metod som kan stödja barnet i dess utveckling. Genom den tydliga och hårt strukturerade verksamheten kan barn få stöd, lugn och ro för att utvecklas.
Metodens tydlighet ger lekarbetspedagogerna möjlighet att stödja barnets utveckling utan att dra slutsatser om de svårigheter barnen har. Barnet själv får en möjlighet att finna sin väg genom leken tillsammans med en understödjande vuxen.”
Rapporten Utvärdering av Lekarbete i Haninge kommun (2005) finns att hämta här.

3. Utvärdering och/eller beskrivning av lekarbete inom socialtjänsten, på hem för kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer och deras barn, inom asylhälsovården och i lekterapin på sjukhus.
Lekarbete har under många år använts som specialpedagogiskt stöd till barn inom socialtjänsten i Örebro och sen en tid i Göteborg och några ytterligare kommuner.

Ett antal barn, som bor på hem för kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer och deras barn, har fått lekarbete som ett tydligt barncentrerat komplement till övrig verksamhet. Metodens positiva effekter beskrivs i rapporten Time out (2012) från Göteborg av Ingrid Sandén, tidigare universitetslektor i Malmö.
Specialpedagog Laila Lindberg har arbetat med traumatiserade flyktingbarn, som barnläkare vid asylhälsovården i Söderhamn remitterat till henne för lekarbete, från mitten av 1990-talet till och med vårterminen 2014. Barnläkarna har utvärderat Lailas arbete och meddelat muntligt, att lekarbetet varit mycket positivt, alternativt positivt för barnen. Laila beskriver tjugo av dessa barn i boken Att rita och måla för att förstå en obegriplig värld, som utkom i juni 2014 på Bokförlaget K&R.

Laila Lindberg medverkar i Kärsten-Ebeling, E & Otterup G. (red.) En bra början – mottagande och introduktion av nyanlända (2014) Studentlitteratur.

Lekarbete har under många år använts inom lekterapin på Universitetssjukehuset i Oslo och vid flera svenska sjukhus. Britt-Marie Unnegård beskriver det i kapitlet Lekarbetspedagogik på sjukhus i Ljungström,C & Olsson E. (red.) Lekterapins roll på sjukhus (2008) Altremi.
Det är ofta de sjukaste barnen, som erbjuds lekarbete för att de ska få leka i avskildhet och få känna trygghet i att inte bli iakttagna och störda.

4. Sammanfattning
Av de utvärderingar och beskrivningar, som finns ovan, framgår följande:
1. Lekarbete är en evidensbaserad metod för barn och elever i åldrarna 3 – 11 år.

2 a. Alla barn och elever, som medverkat i forskningsprojekt i förskolan, grundskolan och särskolan har utvecklats positivt, särskilt vad gäller social kompetens, språkförmåga och självkänsla.

2 b. Alla barn och elever tycker om att ha lekarbete och längtar ofta till nästa lekarbetstillfälle. De är motiverade för metoden.

3. Forskningsresultat visar också, att lekarbete kan ha långvarig, positiv inverkan på elever i grundskolan.

4. De forskningsresultat, som nämnts ovan, indikerar att lekarbete kan bli en framgångsfaktor för barn och elever i behov av särskilt stöd och att lekarbete kan understödja inkludering i förskolan och skolan.

Uppsala 12 juni 2014
Gunhild Westman
Fd universitetslektor vid specialpedagogutbildningen Umeå universitet
ordförande i Föreningen Lekarbetspedagogik

Styrelsens kommentar: Gunhild Westman var ordförande i föreningen
mellan åren 1996-2016.